treatmelikeyourmother

i fucking love my life. har tänkt en del på detta med att bo i en väska, i början hatar jag det. för allt försvinner o jag hittar inget. men nu älskar jag det. det är väldens härligaste känsla. vi är bara på färden hela tiden o vet aldrig hur länge vi stannar eller knappt vart vi ska. det är en befriande känsla kan jag lova.
igår låg jag vaken ett tga o tänkte på vad jag skulle vilja hinna med/göra om jag dog snart. o då insåg jag att jag skulle vilja vara här, med alla mina hjärtan då såklart men här i den här världen, i detta livet och ha denna känslan jag har nu.

ikväll drar vi vidare. till laos. floden där man åker på gummiring ner o dricker öl. här kommer vi.