treatmelikeyourmother

nu är det bara tåv dagar kvar på jebbet. o imon ska jag lämna blod, de värsta jag vet. men de känns alltid lika bra vrje gång jag går därifrån. om jag får som jag vill drar jag nog över till australien ett tag också i vår. så får de nog bli. kostar inte så mycket. nu är jag i thailand om 6 dagar. soooooooo looong

min världens snyggaste madeleine. hon som jag blir gammal med och som bor ca 30 sek från mig. hon som får mig att tänka på alla de sakerna rubriken innehåller. hon som har enormt snygga händer. hon som skrattar lika högt som en gris skriker, men som inte kan låta bli att älska. hon som alltid säger rätt saker och vet precis hur man ska bete sig. hon som jag kan säga precis vad som helst till utan att känna mig konstig till, och planerar framtiden med. hon som ser till att jag inte får panik över att leva i en resväska, och taggar mig till tusen och ställer upp alltid alltid alltid på allt. jag har alltid sagt detm hon ser ut som en prinsessa, min då.
och hon har ett hjärta lika stort som ryssland.

 

en vacker dag så skaaaa jag få henne att gilla öl lika mycket som jag själv.

 

jag kan inte förstå vad fort det går, vart tar tiden vägen. seriöst, vad händer med all tid som går? med allt man hinner med, med allt man inte hinner med, med alla minnen och alla mysiga och roliga saker som händer vart tar dom vägen när det är över?
nu är det bara nio dagar kvar tills jag beger mig härifrån. har nog inte riktigt smält in än, jag kan knappt bärga mig, vill bara härifrån på nu en gång, slippa blasket, den gråa himlen och ångesten runt hörnet. dock har jag aldrig kännt mig så vilsen som jag gör nu. de är liksom något som håller mig tillbaka. det är annorlunda denna gången. jag är liksom orolig. det är som om jag är rädd att missa något här hemma. alltid annars packar jag en månad innan, räknar ner dagarna på kalendern, går runt med härligaste känslan i magen, påväg att spricka när som helst och pratar inte om annat. nu är de annorlunda, jag liksom orkar inte med något. jag vill bara syga in alla här hemma så mycket jag bara kan. jag tror jag är rädd. kan de vara så?
jag torr jag tänker för mycket. allt jag behöver veta är att jag snart kan borra ner tårna i sanden, känna hettan på asfalten och känns dag för dag hur huden spänns pga brännan. strukturen försvinner och dagarna beblandas.
när jag kommer hem igen så blir min lillebror vuxen, jag ska spendera all tid jag kan på landet och det är dags att på riktigt ta tag i saker och ting. detta året blir jag 24, alla säger att de är ganska tråkigt men jag ska se till att de blir ett hejdundrans år. de är söndag och mina fem dagar kvar på jobbet kommer förhoppningsvis flyga förbi. hejdå ringklocka och uppstigning 05.02. hejsan sovmorgon och bli väckt av solen 08.17.












ps. är jag kommer hem igen så fyller jag ju som sagt år.
här är en liten lista på saker som jag mer än väldigt gärna skulle vilja få i ett paket.


finns att hitta på ebay :) en camera då.



gammel filmer som jag kallar dom. svartvita filmer från förr. har en förkärlek till dessa.
tack mamma :)

detta är min kompois rebecka. inte bara vilken kompis som helst utan min bästa kompis. vi har känt varandra i över ett decenium, a nästan 12 år nu är vi inte på. jag har sätt henne gråta,skratta, byta frisyr, spy, bli generad för killen i nian hälsar i korridoren på henne, (som då är en sjua. ), blir sviken, blir så lycklig att hon inte kan sitta stil, vara förtrvivlad, trilla i styp, falla i backen, "gå ner i slitt" och jag har dessutom hört henne sjunga, säga att hon ska börja träna och sluta röka, och fisa ett antal gånger. jag har nog sätt allt som fortfarande går och se och höra från henne. men jag blir fortfarande förvånad när hon säger saker som "jag vet inte vad jag vill ha, vad skulle du välja?" eller "alltså, jag blir fan orolig var tar världen vägen, när 50 fåglar faller från hilmen" aa hon är ett kinderägg för mig. man tror man är övertygad vad som finns i men blir ändå så hilma glad o förvånad när man öppnar det. jag kan läsa av henne på två sekunder, jag ser på henne när hon är sur, eller inte säger hela sanningen eller gör något hon egentligen inte vill göra. jag vet allt om henne, inte för att hon berättar eller för att jag ser allt utan för att jag bara vet det. det är som att vi är synkade med varandra. hon är den första jag vill berätta saker o ting för men också den första jag tvekar att berätta för när jag vet att jag har gjort något dumt eller fel. hon är den sista på jorden jag vill svika eller göra besviken. hon är den som alltid alltid alltid får mig att glömma och släppa allt. hon är den som får mig att må bra bara av att vara mig. hon peppar mig som en jävla kossa. hon säger att hon ser upp till mig, men vad hon inte fattar är att allt jag är, är också hon. jag blir så glad varje gång hon säger de, eftersom de går som en seger i hela kroppen. och så blir jag så lycklig att henne. hon får mig att känna mig trygg och lugn och när jag är ifrån henne så känner jag mig alltid lite vilsen. hon säger att jag måste finna ro i själen för jag är så rastlös men alla dom tankarna eller de sättet försvinner när vi umgås för då är allt enkelt o trivsamt. vi försvinner i en bubbla. hon får mig att göra saker jag inte trodde jag vågade för jag vill så himla gärna visa henne att man kan allt. även om jag är rädd o hon är försvirrad o inte vet vad hon ska göra eller säga så går de så himla bra ändå, trotts evigt kaos och förvirring. jag vill bara säga till henne mest att fan va jag saknar dig o jag önskar vi alltid kunde ses när vi ville. och gud ska veta att jag kommer saknar dig så mycket att de smärtar redan nu i hjärtat bara av att veta att vi ska vara ifrån varandra så länge. och du kommer alltid alltid alltid vara min lilla pärla.

idag försov jag mig till jobbet. vilket aldrig i mitt liv har hänt mig förr så jag va i lite chock hela dagen. fick ju höra de båda en eller två gånger under dagen haha men vafan vad ska man göra liksom. dom gillar mig nog bäst på jobbet iaf har jag på känn :) hur som helst jag var lite fundersam över detta hela dagen. så när jag kom hem berättade jag detta för pappa o då berättade han att han också försov sig. vilket han heller aldrig gör, för de gör han bara inte. o han hade tänkt på detta fram tills frukost då han läste tidningen. o där på sista sidan stod det en liten notis att en hel del iphone användare hade blivit buggade. så jag fick med mig tidningen av pappa som jag ska visa på jobbet o ge dom världshistoriens bösta anledning till att försova sig. fan va nöjd jag är. ville bara meddela detta till er alla att jag försover mig inte, o om jag nu skulle göra de så har jag en jävligt bra anledning. ha!

mad man på kanal 9 hela kvällen. nu är de 2011. ska tydligen bli ett utmärkt o något av de bästa året i mitt liv.

and all the boys think "if only"

min syster fia gick ganska mycket runt med hjälm på sig när hon va yngre. visserligen så cyklade vi omkring mest hela tiden men även när hon inte gjorde det hade hon den på huvudet. när vi åt, när hon va på toa, när vi va i skogen o lekte. även inomhus. vår granne brukade ta hand om oss o leka med oss när hon slutat skolan. en dag när vi gick över dit för att poppa popcorn som vanligt så frågade hon fia "varför har du alltid på dig hjälmen? är du rädd att himlen ska falla ner på dig?" hahaha så svarade min storsyster. "nej de är jag inte, men om den nu skulle falla ner som jag tror den kommer göra en vacker dag så har ju iaf inte jag något att vara rädd för" så gick vi inte i köket. låt mig då också nämna lite snabbt att hon kanske va ca 7 år när detta inträffade. jag tycker denna historien beskriver henne väldigt bra. sådär härligt konstig men ändå så himla klok. hon är en av mina bästa människor.
godjul på er.

nu pyser jag iväg på julbord. jobbade imorse så har sovit mig igenom hela dagen. elva dagar i rad sk ajag gå upp 05.13. herre gud. tjejer o killar nu är de inte långt kvar. 3 och en halv dag kvar till årets bästa dag. den 23 december. de är bäst jag gör mig redo. heeejheeej

 

vad ska jag göra med mitt liv??!

 

nu är de fredag o de innebär middag o mys hemma hos mariell. yesbox.

 

igår fick jag ett text av min vä'n mariell "jag saknar våra onsdagsöl"
jag också. vi brukade gå till bongo på onsdagarna. sitter på uteserveringen röka ett par paket och dricka massa öl, till och med när de va kallt ute gick vi dit o satt under varmelampor med filtar. men de är bäst under våren och sommaren. de är så härlig stämning då. hur som helst, jag lovade henne att jag skulle fixa till detta. nu går liksom jag o lägger mig vid åtta så finns inte mycket tid över. men snart är de slut på de. och då ska jag sitter på bongo med marran långt efter åtta vill jag lova. peace out

fina unge.

 

"nu kanske ni undrar om det är en kändis jag hänger med, men det är det inte, det är min vän nanna maria bjerenius. och hon är borta, hon bor på gatan över mig men det var en evighetsen jag såg henne. så vart är du nu? visst tänker ni shit vilken cool kompis hon har, den där madeleine måste vara lika cool med. men nej tyvärr det är jag inte.  Nanna är lite ballare än mig.

 

Med henne såg jag världen första gången, eller världen och världen , thailand australien och bali, a det var väl inte så pjåkigt. och paris med för tusan. jag är glad att jag blev vuxen med henne iaf. vi skulle åkt i vinter igen men hon åker till asien och jag till mexico/miami. men vet ni vad? jag funderar på att sticka ner till henne ändå i april. mohahaha. iaf, Nanna när du läser detta säg till så jag kan ta bort din bild från arlas mjölkpaket. pusss."

 

quit your day job.

 

 

http://joiedevivre.devote.se/ min bästa tjej.

när man kommer hem från jobbet efter 11 timmar så blir man ju inte annat än så hilma lycklig när man finner mamma o pappa som går runt o myser i huset. dom firar 21 år idag. starkt jobbar måste jag säga. pappa skulle jag vilja säga är centrumet av denna familjen. han liksom bara håller alla ihop och samlade. och för er som inte känner min pappa eller min mamma skulle jag vilja dela några ord till. min pappa är den mest generösa och givmildaste person jag någonsin träffat. det finns inget som kan lysa upp ett rum som han. hans humor är ungefär lika bra som min, men de gör inget för vi skrattar alltid ihop. min pappa kan verka som sträng eller tystlåten. men jag tror nog de är för att han går runt i bland i sin egna lilla värld. när man väl pratar med honom om låt oss säga en dag på jobbet eller ett tyfft beslut i livet så vet han alltid vad han ska säga. han har de bästa ansiktuttrycket i världen när manb ler och skrattar. för mig är min pappa inte bara bästa pappan utan världens bästa människa. han har haft de svårt i livet och har fått mer än en prövning, han har ett antal gånger blivit utsatt för saker som får en att undra hur han ens kommer upp på morgnonen. men de går, han är alltid uppe med tuppen och fixar o har sig. han ser alltid positivt på saker o ting och klarar mer än de flesta. min pappa blir aldrig arg, han blir besviken o går iväg för han inte vill att andra ska se han "arg". de är därför ingen, ingen , ingen i denna familjen nånsin för han besviken för de gör liksom inte bara ont i hjärtat utan kroppen o se i hans ögon då. min pappa älskar att skämta och reta mig, o de gör han gärna mycket. men de är coolt för de får han eftersom jag har några ess i armen.
min mamma däremot kan bli arg, riktigt arg. hahaha men de är mest roligt när hon blir de o hon blir de bara för en liten stund. min mamma sjunger när hon pratar, vilket jag älskar. och hon tycker faktiskt om att laga mat till mig. hon bakar och lagar o fixar. min mamma är en så kallad bull mamma. de vill säga hon tar in alla till våran familj. alla mina vänner ser nog henne som en liten extra mamma. hon är bara sån som person. hon tycker om att ta hand om folk, de har jag nog fått från henne. hon är världens bästa på att lyssna, de är helt galet hon skulle kunna lyssa i 5 timmar streck på mig. hon mmmmar och hmmmmar och lyssnar. hon ringer till folk för att önska lycka till, hon skickar godis till kakan på namnsdag, hon kittlar mina öronsnibbar när jag vill, hon gör efterrätt till lillebror, hon pussas allt för mycket och hon skriver godnatt sms till fia. vi skulle inte vara hela utan henne i denna famijen. efter att hårt och jobbit som hänt i vår familj så har hon sån jävla kraft. jag säger de, hon är fan grym. hon är nog den som håller hoppet uppe här hemma. aaa de finns inte nog med kärlek till mina små päron. som nu fifflar med deras mysrum (en inbyggd balkong, som dom ska mysa i) haha. dom har varit gifta i 21 år. och jag har sagt de innan. chansen är ungefär lika stor att jag hittar nån o gifter mig med och som jag håller ihop med i ens 3 år som de är för mig att vinna 27 miljoner. så jag menar 21 år, de är fan inte illa. dom är värda allt o lite tilll. och när jag blir stor så ska jag ger dom allt som dom förtjänar.
som jag hoppas ni förstår av denna texten är jag väldigt familjekär så därför kom jag nu på att jag ska fixa någon alldeles extra nu när alla är samlade.
och om ni ens har hälften så bra föräldrar som jag har så måste ni vara väldigt lyckliga.
tack o hej.

ps grattis om du orkade läsa.




se så fina dom är.